1. Arbetsmarknad. 2
2. Bostäder. 3
3. Decemberöverenskommelsen. 3
4. Regeringsfrågan. 3
5. Försvaret. 4
6. Företagande. 5
7. Integration. 6
8. Migration. 6
9. Pension. 7
10. Skatter. 7
11. Skola. 8
12. Trygghet. 9
13. Välfärd. 9
14. Övrigt. 10

1.    Arbetsmarknad

Fråga: Vad gör ni för att sänka arbetslösheten?

Svar: Moderaterna vill sänka trösklarna till arbetsmarknaden, till exempel genom vårt förslag om inträdesjobb för unga utan gymnasieexamen och nyanlända. Samtidigt som man jobbar ska man kunna ägna en del av tiden till vad man kan se som praktik. Man får självfallet lön för det man jobbar, men inte full lön eftersom man inte jobbar fullt ut. Vi vill också införa ett bidragstak, så att det alltid ska löna sig att gå från bidrag till jobb. Moderaterna vill dessutom sänka skatten – särskilt för dem med lägre inkomster. Med vår politik får exempelvis bussförare, förskollärare och poliser behålla nära 500 kronor mer i plånboken varje månad.

Fråga: Vad gör ni för att fler ska ha ett jobb att gå till?

Svar: För att fler ska ha ett arbete att gå till måste det alltid löna sig att jobba. Vi vill sänka skatten på arbete, särskilt för dem med lägre inkomster. Med vår politik får exempelvis bussförare, förskollärare och poliser behålla nära 500kr mer varje månad.

Fråga: Varför vill Moderaterna sänka lönerna?

Svar: Moderaterna vill inte sänka lönerna för någon som har ett jobb. Samtidigt ser vi att det finns grupper, t.ex. nyanlända och unga utan gymnasieutbildning, som har hög arbetslöshet och glider allt längre från arbetsmarknaden. Risken för dem är inte att den första lönen blir för låg, utan att man aldrig får sin första lön. Därför har Alliansen presenterat ett förslag om inträdesjobb för nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen. Det innebär att samtidigt som man jobbar ska man kunna ägna en del av tiden till vad man kan se som praktik. Man får självfallet lön för det man jobbar, men inte full lön eftersom man inte jobbar fullt ut.

Fråga: På vilket sätt gör sänkta löner det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete?

Svar: Moderaterna sänker inte lönen för en enda person som har arbete. Däremot har vi föreslag en anställningsform som kallas för inträdesjobb. Samtidigt som man jobbar ska man kunna ägna en del av tiden till vad man kan se som praktik. Man får självfallet lön för det man jobbar, men inte full lön eftersom man inte jobbar fullt ut. På så sätt kan man skaffa sig värdefull arbetslivserfarenhet som blir en språngbräda till resten av arbetsmarknaden. Idag är den stora risken för den som är arbetslös att man aldrig får sin första lön – inte att den första lönen blir för låg.

Fråga: Vad vill ni göra mot ungdomsarbetslösheten?

Svar: För att fler unga ska ha ett jobb att gå till vill vi sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Detta genom att bland annat införa inträdesjobb, där unga får möjlighet att lära sig jobbet på jobbet och utbilda sig samtidigt som man arbetar.

2.    Bostäder

Fråga: Varför byggs det inte tillräckligt?

Svar: Moderaterna anser att det behövs en större reform som tar ett helhetsgrepp om bostadspolitikens alla delar. Det handlar bland annat om att byggregler och tillståndsprocesser måste blir effektivare och enklare. Till exempel bör bullerreglerna anpassas efter dagens moderna byggteknik. Mer mark i attraktiva lägen behöver också bli tillgänglig för byggande, bland annat genom ett reformerat strandskydd. Med förändringar som dessa kommer det bli möjligt att bygga fler bostäder, istället för att fastna i onödigt krångliga planeringsprocesser.

Fråga: Varför vill Moderaterna ha marknadshyror?

Svar: Det byggs för lite i Sverige och vi måste ha ett system för hyressättning som gör det lönsamt att bygga. Därför vill vi se en blocköverskridande överenskommelse för en ansvarsfull infasning av ett nytt och mindre reglerat hyressystem som är anpassat efter dagens bostadsmarknad.

Fråga: Varför protesterar ni mot ett höjt amorteringskrav?

Svar: Det är viktigt med en god amorteringskultur. Men man måste vara försiktig – ett höjt amorteringskrav riskerar att stärka en nedgång på bostadsmarknaden. De nya kraven försvårar också för dem som vill ta sig in på arbetsmarknaden. Det är därför inte ansvarsfullt att förespråka ett höjt amorteringskrav i dagsläget.

3.    Decemberöverenskommelsen

Fråga: Varför har ni inte brutit DÖ?

Svar: DÖ är upphävd och gäller inte längre. Vi driver vår politik ända in i kaklet. Moderaterna tänker rösta emot Stefan Löfven i den obligatoriska statsministeromröstningen efter valet nästa år. Vårt mål är att bilda en ny alliansregering.

Fråga: Kommer ni hålla fast vid DÖ om ni vinner valet?

Svar: Nej. Vi vill inte återgå till den situation som uppstod i samband med DÖ, d.v.s. att vi lägger ner våra röster om det finns en risk för att de kan få majoritet. Moderaterna tänker rösta emot Stefan Löfven i den obligatoriska statsministeromröstningen efter valet nästa år. Vårt mål är att bilda en ny alliansregering.

4.    Regeringsfrågan

Fråga: Varför har ni inte gått ihop med SD och tagit makten?

Svar: Vårt mål är att bilda en ny regering tillsammans med Alliansen. Men vi tänker inte låta bli att lägga förslag bara för att det finns risk att Sverigedemokraterna röstar för dem. Däremot är vi inte beredda att förhandla med Sverigedemokraterna. Förhandlar gör vid i Alliansen, eftersom vi delar värdegrund med allianspartierna och går till val gemensamt med dem.

Fråga: Varför är ni passiva och struntar i att bilda regering?

Svar: Decemberöverenskommelsen är upphävd och vi driver vår politik ända in i kaklet. Målet är att bilda en ny alliansregering efter valet. Moderaterna kommer rösta emot Stefan Löfven i den obligatoriska statsministeromröstningen. Däremot är vi inte beredda att förhandla eller samregera med SD. Det betyder dock inte att tänker avstå från att lägga förslag bara för att det finns riska att SD röstar för dem.

Fråga: Vilka vill ni bilda regering med?

Svar: Moderaterna går till val på att bilda regeringen tillsammans med Alliansen. Vi söker alltid stöd för vår politik och vi har inga problem om någon annan röstar på den. Samtidigt kommer vi alltid, i alla lägen, att prioritera Alliansen. Vi förhandlar, kompromissar eller samregerar inte med SD.

Fråga: Varför sviker ni väljarna och låter (S) fortsätta styra?

Svar: Decemberöverenskommelsen är upphävd och vi driver vår politik ända in i kaklet. Målet är att söka väljarnas förtroende och bilda en ny alliansregering efter valet. Moderaterna kommer rösta emot Stefan Löfven i den obligatoriska statsministeromröstningen. Däremot är vi inte beredda att förhandla eller samregera med SD. Det betyder dock inte att tänker avstå från att lägga förslag bara för att det finns riska att SD röstar för dem.

Fråga: Hur ser ni på samarbete med Sverigedemokraterna. Enligt er är det okej att samarbeta på kommunnivå men inte mer. Är inte det lite motsägelsefullt?

Svar: Vi förhandlar, kompromissar, eller samregerar inte med SD.

Moderaterna agerar på samma sätt lokalt som nationellt. Vi söker alltid stöd för vår politik, vi har inga problem om någon annan röstar på den. Vi kommer alltid, i alla lägen, att prioritera Alliansen. Vi kommer inte förhandla, kompromissa eller bilda lokala regeringar med SD. (bra länk: https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/m79a1/kristersson-om-ms-relation-till-sd)

5.    Försvaret

Fråga: Vill Moderaterna gå med i NATO?

Svar: Ja, Sverige behöver en färdplan för att gå med i Nato. Sveriges försvarsförmåga måste stärkas och som medlem i Nato skulle vi solidariskt dela säkerhetsgarantier med 28 andra länder och ett medlemskap skulle stärka Sveriges försvarsförmåga.

Fråga: Varför drog Moderaterna ner på anslagen till försvaret under sin regeringsperiod?

Svar: Faktum är att Moderaterna ökade anslagen till försvaret under sin regeringsperiod och inte ett enda förband lades ned. Samtidigt borde upprustningen av det svenska försvaret ha prioriterats betydligt högre. Därför har Moderaterna under de senaste åren bidragit till att försvaret har fått betydande resurser här och nu för att möta det osäkra omvärldsläget. Vi har drivit regeringen framför oss, vilket lett till tre försvarsuppgörelser där tillskotten tack vare Moderaternas medverkan blivit betydligt högre än vad regeringen föreslagit. Under perioden 2018-2020 satsar Moderaterna 17,7 miljarder extra på försvaret och vi vill på sikt att försvarsanslagen ska uppgå till 2 procent av BNP. Ambitionen är att uppnå detta under en tioårsperiod.

Fråga: Är Moderaterna för allmän värnplikt?

Svar: Våren 2017 återaktiverades värnplikten. Försvarets personalförsörjning ska bygga på frivillighet, men kunna kompletteras av värnpliktiga. Moderaterna anser att återaktiveringen av värnplikten är motiverad dels mot bakgrund av det osäkra omvärldsläget, dels utifrån de rekryteringsproblem som funnits inom Försvarsmakten och en hög andel avhopp. Samtidigt löser inte värnplikten alla utmaningar. Försvarsmakten måste också fortsätta sina ansträngningar för att rekrytera och behålla personal med rätt kompetens. Attraktiviteten i att vara anställd i Försvarsmakten måste öka.

Fråga: Hur mycket vill Moderaterna satsa på försvaret?

Svar: Moderaterna vill satsa ytterligare på försvaret. Vi har ett mål om att Sveriges försvarsutgifter ska närma sig två procent av BNP.

6.    Företagande

Fråga: Vad gör ni för småföretagare på landsbygden?

Svar: Moderaterna vill göra det enklare för småföretag att verka genom att minska på administrationen och införa lägre beskattning. Vi väll även fortsätta med regelförenklingar för mindre krångel.

Fråga: Varför bryr sig Moderaterna bara om storstadsregionernas tillväxt?

Svar: Moderaterna vill att hela Sverige ska leva – inte bara storstadsregionerna. Landsbygden är grunden för flera av Sveriges viktigaste näringar. Därför vill vi bland annat göra det mer attraktivt att bosätta sig på landsbygden genom att göra det enklare att bygga när vatten och reformera strandskyddet. Lantbrukets administrativa börda behöver minska. Äganderätten behöver stärkas för att svenskt jord- och skogsbruk ska vara fortsatt konkurrenskraftigt. Vi vill också möjliggöra gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker och göra det enklare att starta livsmedelsföretag. Vi säger nej till straffskatter på transporter.

Fråga: Varför gör ni det inte billigare att anställa?

Svar: Vi sänker till exempel arbetsgivaravgiften för de som får ett inträdesjobb. Moderaterna vill också att turordningsreglerna i LAS ska baseras på kompetens i högre grad. Men framförallt vill vi göra det mer lönsamt att arbeta genom att sänka skatten, framför allt för de med lägre inkomster.

Fråga: Det lönar sig för lite att starta eget, vad gör ni för att det ska bli bättre?

Svar: Företagsamhet är grunden för vårt välstånd och det som driver samhället framåt. Därför vill vi göra det enklare och med lönsamt att starta och driva företag. Detta genom fortsatta regelförenklingar för mindre krångel samt mindre administration och lägre beskattning för företag med relativt låg omsättning.

7.    Integration

Fråga: Hur ska alla nyanlända komma i arbete?

Svar: Integrationen är en stor utmaning. Moderaterna vill se flera åtgärder för att nyanlända snabbt ska komma i arbete, bland annat tydliga krav på att den som är ny i Sverige lär sig grundläggande svenska och deltar i obligatorisk samhällsorientering. Vi vill också införa ett bidragstak, så att det alltid ska löna sig att gå från bidrag till jobb. För att skapa fler vägar in på arbetsmarknaden föreslår vi en ny anställningsform som kallas inträdesjobb. Samtidigt som man jobbar ska man kunna ägna en del av tiden till vad man kan se som praktik. Man får självfallet lön för det man jobbar, men inte full lön eftersom man inte jobbar fullt ut.

Fråga: Vad gör ni för att alla nyanlända ska integreras i det svenska samhället?

Svar: Moderaterna föreslår att nyanlända ska ha integrationsplikt. Det innebär bland annat nyanlända ska genomgå obligatoriska kurser i samhällsorientering. Vi vill också att grundläggande kunskaper i svenska ska vara ett krav för att få permanent uppehållstillstånd eller medborgarskap. Dessutom vill vi införa bidragstak och sänka trösklarna till arbetsmarknaden för att fler nyanlända ska få sitt första jobb.

Fråga: Det tar lång tid innan invandrare kommer in på arbetsmarknaden, hur vill ni lösa det problemet?

Svar: Jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda är ett allvarligt problem. Trösklarna till arbetsmarknaden behöver sänkas för att fler ska få sitt första jobb. Moderaterna vill införa inträdesjobb, som är en förenklad anställning för nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen. Samtidigt som man jobbar ska man kunna ägna en del av tiden till vad man kan se som praktik. Man får självfallet lön för det man jobbar, men inte full lön eftersom man inte jobbar fullt ut. Moderaterna vill också införa ett bidragstak, så att det alltid ska löna sig att gå från bidrag till jobb. Vi ställer också krav på att invandrare ska kunna visa grundläggande kunskaper i svenska för att få permanent uppehållstillstånd eller medborgarskap.

8.    Migration

Fråga: Hur tänker ni lösa invandringskrisen?

Svar: Moderaterna vill se en stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik. Vi vill inte återgå till den tidigare migrationspolitiken. Vi anser att tillfälliga uppehållstillstånd ska vara regel, snarare än permanenta uppehållstillstånd. Den som kommer till Sverige och vill bygga sin framtid här måste anstränga sig för att bli en del av det svenska samhället. Det handlar om krav på att lära sig svenska och att försörja sig själv. Detta är våra utgångspunkter när vi förhandlar om Sveriges framtida migrationspolitik.

Fråga: Är det inte bättre att hjälpa på plats?

Svar: Sverige satsar stora summor på internationellt bistånd varje år – det är ett sätt att hjälpa på plats. Men i vissa länder i situationen så pass svår att invånarna inte ser någon annan utväg än att fly från sina hem. Dessa personer har enligt internationella överenskommelser rätt att söka asyl och få sin sak prövad.

Fråga: Vad är en hållbar och human migrationspolitik?

Svar: En hållbar och human migrationspolitik har flera viktiga delar. Dels ska vi värna asylrätten, dels måste vi säkerställa att de människor som kommer till Sverige får möjlighet att bli en del av svenska samhället och inte fastnar i livslångt utanförskap. En hållbar och human migrationspolitik ska också vara rättssäker, så att det är skillnad mellan ett ja och ett nej för den som söker asyl i Sverige. Den som har skyddsskäl ska få stanna, men den som inte har sådana skäl bör återvända snarast möjligt för att underlätta återetablering i hemlandet.

Fråga: Hur många flyktingar vill Moderaterna ta emot varje år?

Svar: Moderaterna ser en tydlig koppling mellan invandring och integration. Det innebär att antalet flyktingar som Sverige tar emot bör utgå från våra förutsättningar att integrera dessa personer i svenska samhället. Just nu ser vi stora integrationsproblem. Därför anser Moderaterna att mottagandet under kommande år bör vara väsentligt lägre än vad det hittills har varit.

Fråga: Är inte Moderaterna också delaktiga i den ohållbara migrationen som har lett till dagens integrationsproblem?

Svar: Moderaterna regerade tillsammans med övriga allianspartier mellan 2006-2014. Vi genomförde reformer som stärkte Sverige, men vi ska även hållas ansvariga för det som vi hade kunnat göra bättre. I dag är det Socialdemokraterna och Miljöpartiet som regerar tillsammans med stöd av Vänsterpartiet. De ska hållas ansvariga för att de inte tar dagens problem på allvar. Moderaterna vill genomföra den största satsningen någonsin på Polisen och vi vill inte återgå till den tidigare ohållbara migrationspolitiken.

9.    Pension

Fråga: Vad gör Moderaterna för pensionärerna?

Svar: Moderaterna har tillsammans med Alliansen sänkt skatten för Sveriges pensionärer vid fem tillfällen. Nu vill vi sänka skatten ytterligare för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för landets pensionärer.

Fråga: Vill Moderaterna sänka skatten för pensionärerna?

Svar: Moderaterna har varit med och sänkt skatten tidigare och vill sänka skatten ytterligare för Sveriges pensionärer.

Fråga: Varför försämrade Moderaterna det för pensionärerna under regeringstiden?

Svar: Moderaterna har tillsammans med Alliansen sänkt skatten för Sveriges pensionärer vid fem tillfällen. Nu vill vi sänka skatten ytterligare för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för landets pensionärer.

Fråga: Hur tänker ni angående de som är pensionärer som kommer hit och söker asyl, och som får mer i pension än många av de pensionärer som har jobbat hela livet i Sverige?

Svar: I dag finns ett undantag i reglerna för garantipension som innebär att flyktingar kan räkna med sig försäkringstid från det ursprungliga hemlandet, vilket inte är fallet för andra grupper som varit bosatta utomlands. Moderaterna anser att detta undantag bör tas bort. Samma kvalificeringsregler ska gälla för alla.

10.               Skatter

Fråga: Varför prioriterade ni skattesänkningar över välfärden under er regeringstid?

Svar: Det stämmer inte. Alliansregeringen sänkte skatten och investerade samtidigt ungefär 100 miljarder kronor i välfärden. Till exempel halverades vårdköerna mellan 2009 och 2014.

Fråga: Vill Moderaterna beskatta transporter och införa kilometerskatten?

Svar: Moderaterna säger nej till kraftiga skattehöjningar på bensin och diesel samt nej till straffskatter på transporter.

Fråga: På vilket sätt lönar det sig mer att gå från bidrag till arbete genom skattesänkningar?

Svar: Genom att sänka skatten på arbete får den som jobbar mer pengar kvar i plånboken. Det gör att det lönar sig mer att ta ett jobb istället för att leva på bidrag.

Fråga: Varför ska man höja taket för statlig inkomstskatt?

Svar: Brytpunkten för statlig inkomstskatt ska höjas för att det ökar drivkrafterna att jobba mer och utbilda sig – och det behövs om vi ska klara välfärden.

Fråga: Borde man inte höja lönerna istället för att sänka skatten?

Svar: Att höja lönerna är ett sätt att öka kostnaderna för arbetsgivarna. Det innebär att det blir dyrare att anställa, vilket i sin tur leder till färre jobb.

11.               Skola

Fråga: Varför är ni emot en obligatorisk gymnasieskola?

Svar: Alliansregeringen införde en ny gymnasieskola 2011. Den nya gymnasieskolan är mer individanpassad så att alla elever ska ha möjlighet att avsluta sina gymnasiestudier med godkända betyg. Att göra gymnasiet obligatoriskt löser inga problem – majoriteten av alla elever hoppar av i årskurs 3 och då är eleverna myndiga och kan inte tvingas kvar i skolan.

Fråga: Varför tycker ni att man ska få göra vinst på skolor?

Svar: Moderaterna tycker att det är viktigt att alla ska ha tillgång till bra välfärd oavsett betalningsförmåga eller social bakgrund. Vi värnar det systemet och tycker att fokus ska ligga på kvalitet och inte vem som äger skolan.

Fråga: Varför vill ni ha kvar friskolorna?

Svar: Det fria skolvalet gör att Sverige har en mångfald av skolor. Moderaterna står upp för rätten att själv få välja skola. Men alla skolor ska vara bra skolor, ingen ska få göra vinst på dåliga skolresultat. Vi vill utveckla det fria skolvalet och införa en nolltolerans mot dåliga skolor.

Fråga: Hur ska vi öka resultaten i skolan?

Svar: Skolan behöver fokusera på kunskapsuppdraget. Då behövs mer undervisningstid för varje elev med en skicklig lärare, betyg från årskurs för en tydligare kunskapsuppföljning och fler karriärtjänster för lärare för att höja läraryrkets status.

Fråga: Hur ser ni på gymnasielagen, vad vill ni göra åt den?

Idag finns en lucka i den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd (den tillfälliga asyllagstiftningen). Det innebär att en person som ska utvisas kan ansöka om uppehållstillstånd för gymnasiestudier, trots att personen inte uppfyller kriterierna för ett sådant uppehållstillstånd. Medan Migrationsverket behandlar ansökan om uppehållstillstånd kan utvisning inte ske, vilket innebär att utvisningen skjuts upp. Avsikten med lagen var inte att personer utan asylskäl ska kunna skjuta upp sin utvisning på detta sätt. Allianspartierna har därför tagit ett initiativ som innebär att riksdagen uppmanar regeringen att täppa till denna lucka.

12.               Trygghet

Fråga: Vad spelar straffen för roll i t.ex. våldtäktsfall när endast ett fåtal grips och döms?

Svar: Straffen behöver bli strängare för att bättre fånga upp brottens allvar. Straffen för våldtäkt har varit desamma sedan brottsbalken infördes för mer än 50 år sedan. Samtidigt har regeringar av olika färg kontinuerligt skärpt straffen för annan brottslighet som man – i takt med samhällsutvecklingen – sett värre på. Nu är det hög tid att skärpa straffen våldtäktsbrotten. Men det behövs också bättre brottsutredningar och mer resurser till polisen. Moderaterna föreslår bland annat att varje polisregion ska ha en särskild sexualbrottsgrupp.

Fråga: Vad vill Moderaterna göra för att det ska bli tryggare?

Svar: Vi vill öka antalet poliser för att tryggheten ska öka. Polisen behöver mer resurser, bättre styrning och höjda polislöner. Moderaterna vill också skärpa straffen för bland annat bostadsinbrott, vapenbrott, sexualbrott och för attacker mot blåljuspersonal. Polisen måste få bättre möjligheter att bedriva till kamerabevakning på brottsutsatta platser.

Fråga: Hjälper det verkligen att höja straffen?

Svar: Den som sitter i fängelse kan inte begå fler brott. Därför vill Moderaterna t.ex. att det ska vara möjligt att ge dubbla straff för vissa brott som är kopplade till uppgörelser i gäng och kriminella grupper.  Det är också viktigt att straff står i proportion till brottets allvar. Idag är straffen för låga för vissa brottstyper, t.ex. sexualbrott, attacker mot blåljuspersonal och mord. Moderaterna föreslår därför straffskärpningar.

Fråga: Hur ska man få fler att vilja jobba som poliser?

Svar: Moderaterna vill höja statusen på polisyrket genom att höja polislönerna. Det behövs också bättre styrning och ledning inom polisen samt mer resurser för att göra polisyrket attraktivt. Vi vill även skärpa straffen för attacker mot blåljuspersonal.

Fråga: Vad gör ni för att stärka polisyrket?

Svar: Moderaterna vill höja polisernas löner, öka antalet poliser och skärpa straffen för attacker mot blåljuspersonal. Vi vill också stärka polisens fokus på kärnuppgiften att ingripa mot, utreda och klara upp brott.

Fråga: Hur vill ni göra för att förebygga att brott inte begås?

Svar: Moderaterna vill se en ökad satsning på det brottsförebyggande arbetet. Rättsväsendets myndigheter ska ges ett tydligt uppdrag att sprida information om sexualbrott. Vidare ska privata och ideella initiativ som syftar till att arbeta mot skeva värderingar på olika nivåer i samhället stödjas. Det kan handla om allt från insatser riktade mot idrottsrörelsen och jargongen i omklädningsrummen till våra skolor och arbetsplatser. Som komplement till det vill Moderaterna vill göra en omfattande studie av de sexualbrott som begås. Det handlar bland annat om brottslighetens karaktär, var och i vilka sammanhang brotten begås, vilka som begår brotten och vilka som är brottsoffer. En sådan studie kan ligga till grund för såväl förändrad lagstiftning som utformning av informationsinsatser och andra åtgärder med syfte att förebygga brott.

13.               Välfärd

Fråga: Varför ska sjuksköterskor slippa statlig inkomstskatt?

Svar: Moderaterna vill höja taket för statlig inkomstskatt för alla löntagargrupper. Det innebär bland annat att fler sjuksköterskor får behålla mer av sin lön.

Fråga: Hur vill ni lösa BB-krisen?

Svar: Förlossningsvården ska vara säker. Därför måste vårdkedjan mellan mödravård, förlossningsvård och eftervård förbättras. Moderaterna satsar 1 miljard kronor per år för att stärka förlossningsvården och barnmorskors arbetsmiljö.

Fråga: I dag får människor vänta länge på att få hjälp av vården, hur vill ni ändra på det?

Svar: Jämfört med 2014 har vårdköerna i Sverige mer än fördubblats. De långa vårdköerna beror bland annat på att regeringen avskaffade alliansregeringens kömiljard som halverade köerna i vården mellan 2009 och 2014. Patienternas väntetider måste kortas. Därför vill Moderaterna återinföra en utvecklad kömiljard. Vi satsar 3 miljarder kronor per år för att i ett första steg halvera vårdköerna och köerna till psykiatrin.

Fråga: Varför vill ni ha privata aktörer inom vården?

Svar: Genom att tillåta privata aktörer i vården skapas större valfrihet för patienterna. Valfrihet är viktigt – du ska kunna välja vilken doktor du ska gå till. Samtidigt skapas också högre konkurrens mellan de olika vårdgivarna, vilket leder till bättre kvalitet och service. Samtidigt är det viktigt att det finns en god tillsyn och höga kvalitetskrav för den som vill erbjuda vård, oavsett om det är en offentlig eller privat aktör.

Fråga: Vad är det för skillnad i vården nu jämfört med när ni styrde?

Svar: Jämfört med 2014 har vårdköerna i Sverige mer än fördubblats. Det beror bland annat på att regeringen avskaffade Alliansregeringens kömiljard. Alliansregeringen lyckades halvera köerna i vården mellan 2009 och 2014.

14.               Övrigt

Fråga: Varför ska Sverige vara ett globaliserat land?

Svar: Sverige är ett litet och exportberoende land. Vår tillväxt bygger på att vi samarbetar med andra länder. Tack vare globaliseringen har svenska företag kunnat växa och bli internationellt framgångsrika. Det är avgörande för svenska jobb och svensk välfärd. Samtidigt ska vi ha tydliga regler för vilka som får komma och vilka som får stanna i Sverige.

Fråga: Vad vill ni göra för att stimulera sparandet?

Svar: Moderaterna uppmuntrar sparande genom att göra det mer lönsamt att arbeta. Under Alliansregeringens åtta år sänkte vi skatten i flera steg och totalt sett innebar det att en genomsnittlig löntagare fick behålla drygt en månadslön mer per år. Det vill vi fortsätta med om vi vinner valet 2018. Det är givetvis upp till var och en hur man väljer att använda sin inkomst, men när man får behålla en större andel av sin lön ökar möjligheterna att öka sitt sparande

Fråga: Vad är det som är så dåligt med höjd ISK-skatt?

Svar: ISK-kontot skapades för att göra det lättare för människor att spara. Det är bra. Men nu sänder regeringen tyvärr en helt annan signal genom att höja ISK-skatten – det är en höjning av skatten på sparande. Sparande ska uppmuntras, inte beskattas hårdare.

15.               Språkpaketet

Fråga: Varför ska språkkravet för permanent uppehållstillstånd omfatta dem som redan har jobb?

Svar: Vår utgångspunkt är att lagar och regler ska vara både lättbegripliga och ändamålsenliga. Vi ska inte krångla till det i onödan genom att särbehandla vissa grupper, om det inte finns goda skäl. De som ansöker om permanent uppehållstillstånd och redan har jobb är förmodligen redan på god väg in i svenska samhället. Och då ser vi att de kommer ha goda möjligheter att klara språkkravet.

Fråga: Detta innebär att ni har ändrat er om vad som ska ge ett permanent uppehållstillstånd, det räcker inte längre med jobb och egen försörjning – något ni lagt mycket tyngdpunkt på tidigare?

Svar: Sverige har stora integrationsproblem och därför skärper vi kraven för permanent uppehållstillstånd. Vi behöver vara mycket tydligare med vilka förväntningar vi har på den som är ny i Sverige. Då ser vi att ett språkkrav som omfattar är ett stort steg i rätt riktning. Perfekt svenska är överskattat, men begriplig svenska är underskattat – begriplig svenska är nyckeln till jobb, och jobb är vägen in i svenska samhället. Det är också en förutsättning för att man ska kunna utöva sina demokratiska rättigheter.

Fråga: Men en person som kan engelska, jobbar och försörjer sig själv?

Svar: Integrationen är Sveriges ödesfråga. Då måste vi utgå från det som inte fungerar i dag, och alla som aldrig blir en del av det svenska samhället och som ställs utanför arbetsmarknaden, och försöka lösa problemet. Vi tror att ökade krav på att lära sig svenska språket är en central del för att Sverige ska kunna lyckas med integrationen.

Fråga: Väntetiderna för uppehållstillstånd är redan mycket långa, riskerar inte detta att skapa både ökad byråkrati och ytterligare väntetider?

Svar: Det här handlar om att det är mycket svårt att bli en del av det svenska samhället och få ett jobb utan att kunna språket. Då måste vi göra mer för att fler faktiskt ska lära sig svenska. Parallellt måste arbetet med högre kostnadseffektivitet inom flyktingmottagandet fortsätta, bland annat måste handläggningstiderna kortas.

Fråga: Är detta ovillkorligt, klarar du inte språktestet får du aldrig få permanent uppehållstillstånd?

Svar: I grund och botten omfattar språkkravet alla. Det är utgångspunkten. Men den som har särskilda skäl, till exempel på grund av ålder eller hälsa, ska kunna få dispens från kravet.

Fråga: Hur många gånger ska man kunna göra om de olika testen?

Svar: Man ska få flera chanser på sig att göra testen – just eftersom syftet med testet är att man ska visa sina språkkunskaper och därmed få bättre chanser att komma in i samhället. Men om man inte klarar kraven, så får man inte ersättning alternativt permanent uppehållstillstånd eller medborgarskap, beroende på var i processen man befinner sig.

Fråga: Riskerar inte prestationsplanerna att slå allra hårdast mot dem som redan har svårt att ta sig in i samhället?

Svar: Nej, eftersom prestationsplanerna är individuella och utformas i samråd med en pedagog. Planerna tar därmed hänsyn till varje persons särskilda förutsättningar. På så sätt blir prestationsplanerna snarare ett verktyg för att hjälpa dem som har det allra tuffast och att faktiskt kunna identifiera deras behov av extra hjälp eller stöd.

Fråga: Vad säger ni om den överhängande risken att prestationsplanerna kommer ställa upp godtyckliga krav och mål?

Svar: Prestationsplanerna ska vara ändamålsenliga och utgå från individuella förutsättningar. Idag finns ett välutvecklat och internationellt etablerat system för att bedöma språkkunskaper, och det är den gemensamma europeiska referensramen för språk. Genom att använda denna referensram kan vi se till att varken bedömningen eller målen blir godtyckliga, utan är väl förankrade i mångårig forskning.

Fråga: Är införandet av prestationsplaner och språkkrav ett sätt att flytta över ansvaret för migrationspolitiken till lärarna?

Svar: Nej. Migrationslagstiftningen ska präglas av rättssäkerhet. I länder som Tyskland och Danmark påverkar prestationen i språkutbildningen såväl möjligheten till permanent uppehållstillstånd som nivån på de ekonomiska ersättningar som det offentliga betalar ut. Fungerar det i dessa länder är det rimligt att det bör fungera även här.

Fråga: Är prestationsplaner verkligen rättvist mot eleverna med tanke på att kvaliteten på sfi-undervisningen varierar kraftigt runtom i landet?

Svar: Det behöver säkerställas en bättre kvalitet inom sfi-utbildningen. Men prestationsplanerna handlar om att vi måste vara tydliga med att Sverige inte är en kravlös gemenskap. Ett sätt att göra detta är att faktiskt kräva motprestation från dem som tar emot etableringsersättning. Det räcker inte med att delta i sfi-undervisningen, man måste också plugga och lära sig.

Fråga: Är detta en skärpning av integrationsplikten? Varför ändrar ni position?

Svar: Vi har allvarliga integrationsproblem i Sverige, det går inte att blunda för. Vi ser därför att plikten behöver skärpas ytterligare. För det första ska det vara tydligt att Sverige inte är kravlös gemenskap – därför ska exempelvis etableringsersättningen kräva motprestation i form av uppnådda kunskapsmål. Det ska helt enkelt inte vara möjligt att sitta av tiden i klassrummet. För det andra visar omfattande forskning att språkkunskaper är an av de absolut viktigaste faktorerna för att bli en del av samhället, och den uppfattningen har även svenska folket. Detta måste speglas i politiken, och därför vill vi införa språkkrav för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap.

Fråga: Är de skärpta kraven för etableringsersättning, permanent uppehållstillstånd och medborgarskap ett sätt att stänga ute fler människor från Sverige?

Svar: Nej – tvärtom. Det är ett sätt att ge människor bättre möjligheter att bli en del av det svenska samhället. Kunskaper i svenska ökar väsentligt dina chanser att få ett jobb, att kunna utöva sina demokratiska rättigheter och att engagera sig i sina barns skolgång. Det behövs en konsekvent kedja av drivkrafter och krav att lära sig svenska språket från nyanländ till nyanställd och till slut ny medborgare.

Fråga: Kommer detta krav verkligen hjälpa människor att lära sig svenska, eller blir det bara ett administrativt hinder att ta sig över?

Svar: Vårt förslag om språktest skapar tydliga krav och drivkrafter som kommer hjälpa människor att lära sig svenska. Och detta är också skillnaden mot dagens ordning: Idag behöver man till exempel bara delta i sfi-undervisning för att få ersättning – och för att få permanent uppehållstillstånd eller medborgarskap finns inga språkkrav alls. Det är inte rimligt. Därför ställer vi nu krav på motprestation från invandrare.

Fråga: Det verkar krångligt med flera olika steg och krav. Räcker det inte med språkkrav för medborgarskap eller ett krav för uppehållstillstånd?

Svar: Vi vill att det ska finnas en tydlig färdplan fram till medborgarskapet. Det vore olyckligt att inta alls ställa krav på nyanlända när det har tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd, för att sedan plötsligt ställa ett helt batteri med krav som villkor för medborgarskap. Med detta förslag skapar vi en tydlig trappa – från nyanländ till nyanställd och ny medborgare – där språkkraven successivt ökar.

Fråga: Ska inte nyanlända kvinnor ha rätt att stanna hemma och ta hand om sina barn, på samma sätt som svenska medborgare, i stället för att tvingas iväg på sfi-undervisning?

Svar: I Sverige arbetar kvinnor i mycket hög utsträckning. Men vi får inte glömma att bara cirka hälften av de utrikes födda kvinnorna var sysselsatta 2016. Att sluta jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda är centralt för att förbättra integrationen. Och då måste vi nya hitta lösningar. Språkkunskaper är avgörande för att ta sig in på arbetsmarknaden, då tycker vi det är rimligt att den som tar emot försörjningsstöd i vissa fall ska delta i svenskundervisning som motprestation. Det bör vara möjligt även under föräldraledigheten, när personer (och framför allt kvinnor) med svag anknytning till arbetsmarknaden riskerar att glida ännu längre från arbetsmarknaden. Då förvärras situationen både för föräldern och för barnet.

Fråga: Ser ni Tyskland, Danmark, Norge och Nederländerna som goda exempel vad gäller integration? Varför följer ni deras exempel?

Svar: Dessa länder liknar Sverige på många sätt. Därför är det relevant att blicka utåt för att dra lärdom av andras erfarenheter. Enligt en färsk ESO-rapport från 2017 lyckas Tyskland till exempel sluta jobbklyfta mellan å ena sidan flyktingar och inrikes födda – även om det tar lång tid. Vi ser också att de reformer som dessa länder genomfört, såsom språkkrav, ligger i linje med forskning om språkets betydelse för att komma in på arbetsmarknaden.

Fråga: Ni tar nu väljare från SD, är det här ett sätt att locka ännu fler väljare från dem?

Svar: När vi utvecklar och omprövar vår politik gör vi det utifrån vad Sverige behöver. I dag handlar det i stor utsträckning om att lösa integrationsproblemen. För oss moderater handlar integration om framför allt tre saker. Jobb, språk och att ställa tydliga krav.